Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
05
Jan 11

Svärmorspolitik

Likt ett puttrande långkok har en debatt om svärmorspolitik pågått på en av dom tunga lokala bloggarna. Bland annat har det hängts ut namn som exempel på detta vanligt förekommande fenomen.

Och som alltid blir frågan givetvis mycket känslig ner rekrytering sker internt inom offentlig sektor. Som exempel har vi kommunanställda vars barn får sommarjobb i stadsparken eller sjuksköterskor som skarvar in sonen till att sortera gamla journaler. Detta kan givetvis tyckas för jävligt då rekryteringen inte sker på lika villkor men hade vi diskuterat samma fråga gällande ett privat bolag där det i 99 fall av 100 är så, hade givetvis ingen kunnat bry sig.

Jag har tidigare varit inne på att det blir allt mer viktigt för företag att investera i humankapital, personal som besitter kunskap, passion och verbal förmåga att förmedla dina eller någons befintliga verksamhet. Detta har alltid varit extremt viktigt, men för att möta morgondagens konsumenter, en helt ny generation som bedömer varumärken utefter helt andra värderingar och ramverk så måste man rekrytera oerhört strategiskt, och detta är svårare än man tror, och självklart är en rekrytering bland nära och kära en större trygghet eftersom man tror sig veta vet vad man får.

Kontentan, eller snarare det jag vill komma fram till, är att svärmorspolitik är egentligen inget konstigt. Man kan tycka att det är för jävligt, men jag vill sticka ut hakan och påstå att det är hur vi än vill ha det, svärmorspolitiken som bygger vårt samhälle i mångt och mycket. Jag tror inte det finns en enda organisation i detta landet som inte rekryterat en vän, familjemedlem eller släkting.

Och det är väl klart att man vill att människor man har i sin närhet ska ha jobb och må bra, det finns inget konstigt med det, det kallas snarare kärlek. Och ju mer energi du delar med dig av, och ju fler människor du möter i ditt liv, desto fler jobbtillfällen trillar du över. Känns det igen?

Visst kan man tycka att vissa glider in på bananskal och surfar på räckmackor, och visst är det så, sånt är livet. Det är inte alltid rättvist. Så antingen går vi och lägger oss och dör, eller så inser vi faktum att är du kvalificerad och har rätt kontakter så kommer chanserna i livet hur eller hur.

Dessutom vet jag av egen erfarenhet att man som oftast pressar en anställd familjemedlem mer än en icke-släktspersonal.

Och får du chansen, utan att vara kvalificerad, och gör ett dåligt jobb, så kommer det också att komma tillbaka på dig och drabba dig hårdare än var du tror. Då är väl den stora frågan, vems var felet? Personen som trodde på dig och gjorde en kärleksfull uppoffring eller du själv som kanske innerst inne inte var mogen att rannsaka dig själv innan du tog tjänsten?

Ta dina tio närmsta arbetskamrater. Fundera på hur ni hänger samman och vilka vänner ni har gemensamt. Du upptäcker snart vilka möten och händelser som gjort att det är just ni som sitter där ni sitter. Tillfälligheter eller strategisk rekrytering?

Det enda jag vill säga är att vårt samhälle idag är till stor del uppbyggt på svärmorspolitk, och jag trivs rätt bra.

Förresten, jag hörde att Östrans VD, Karin Matsson ska byta jobb och bli chef över företagssidan på Swedbank. Undrar om det gynnar Chris Karlsson?

Be Sociable, Share!

2 kommentarer

  1. Bra skrivet Martin! Agree.

Lämna en kommentar