Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
19
Feb 11

Så viskar jag lite lätt:”fel biff, fel biff”

Det snurrar på rätt bra under luncherna på Kallskänken, Seger tokdominerar i köket och vi ligger väl på cirka 150 husman per dag och lägg därtill minst lika många sallader så förstår ni att det stundtals blir ett häftigt och intensivt tempo i köket, och då har jag ens nämnt att all produktion av smörgåstårtor, bufféer och annan catering är i samma kök. Hur eller hur, vi hade Pannbiff i torsdags med smak av ”medelhavet” (men andra ord: havssalt, korruption och riven Silver Berlusconi). Biffarna var tempade och okej men något rosa, anledningen var tydligen att färsen var saltad dagen innan och då blir ju köttet rimmat och den rosa färgen blir helt enkelt svår att få bort. En gäst reagerade på detta och vi fixade givetvis en ny tallrik, det var aldrig några större konstigheter och vi tog snacket lite snabbt i köket när vi bi fixa den nya tallriken, vi konstaterade unisont att reaktionen på biffen inte alls var konstig, tallriken med den returnerade biffen blev stående. Det var bara ett problem, vi hade glömt informera hovmästare Löwenham.

Jag går ut med en ny tallrik till gästen och ser samtidigt i ögonvrån snett bakom mig hur den rosa biffen vi just burit ut, bärs ut igen, det är inte helt oväntat Lövet som plockat tallriken i köket och givetvis trodde han att det var en lunch som skulle serveras.
Lövet var nu i full fart med att servera den rosa biffen till en ny kund, helt ovetande om biffens historik. Jag gör en snabb fotisättning och tar spjärn mot Lövet som går med bestämda steg mot servering. Det handlar nu om sekunder, eller snarare hundradelar, jag lyckas springa i fatt Lövet, men för att inte göra en så stor scen av bifftraumat framför gästerna så viskar jag lite lätt:”fel biff, fel biff”, och tar tag i tallriken: Lövet håller hårt i sin Husman och vägrar släppa tallriken. Situationen blir extremt komisk och jag kände mig lite som John Cleese i Fawlty Towers, se själva:

En annan redan klassisk händelse på Kallskänken på tal om vår oerhört charmiga hovmästare Lövet är när han dukar av några bord, han har händerna fulla med brickor som han balanserar tallrikar och bestick på när en gäst går fram till honom och säger: Du får hälsa kocken att det var gott!
Lövet nickar, ställer direkt ner brickorna på närmsta bord och går raka vägen in till kocken för att meddela detta glada budskap. Sen att det stod ett berg med tallrikar på ett bord i matsalen spelar ingen roll. Cred till kocken går före allt!

Ikväll kommer jag förhoppningsvis få vända lite plattor på Vallen med Westerlund, det kommer bli Mycket Gutt!

Inte nog med att det inte finns kaffe på Kalmar konstmuseum, nu delar Slottet ut nästa pungspark genom att plocka hem ett gäng Picasso och Matisseverk till en utställning som ska starta i sommar. Fast absolut roligast är att leverantör av tavlorna är ingen mindre än originalet Berry Romerdahl! Och för alla oss som känner Berry (hovleverantör av konst till undertecknad) inser ju att denna sommaren kommer att bli speciell. Berry som är kompis med bland annat Elton John är ett unikum, i särklass den mest fascinerande person i denna stad, och då bor han ändå i Frankrike, fortsättning följer!

Be Sociable, Share!

Lämna en kommentar