Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
07
Aug 13

Gräsklippare och Elmvändare

I bar överkropp, ett par gamla urtvättade fotbollsshorts, träskor och med skiftnyckeln i högsta hugg var det så dags att göra upp en gång för alla. Öga mot öga med gräsklipparen som gång på gång svikit mig denna sommaren. Svetten rinner ymnigt, det är kvavt och fuktigt. Jag börjar försiktigt slå lite lätt på tändstiftet, ja dom gör ju så, di äldre, di lärde. I tankarna ångrar jag bittert att jag för något år sedan bytte min gamla felfria Honda som hade en 100 procentig-startratio mot detta stökiga problembarn från Husqvarna. Trots att jag faktiskt hade den inlämnad hos auktoriserad fackman i början på sommaren strular den alltså fortfarande och nu sitter jag här och bokstavligt talat blöder från fingrarna efter att fått totalt spelet på gräsklipparjäveln iförd just ett par gamla urtvättade fotbollsshorts, träskor och med bar överkropp.

För övrigt, när jag hämtade ut gräsklipparen efter service för någon månad sedan fick jag en skarp tillsägelse,
-Vad fan har du gjort med gräsklipparen?” sa servicemannen.
-Du måste ju ta hand om den bättre, fortsatte han och jag försökte förklara att det var just därför den var inlämnad och att han bara skulle vara glad att det finns slarviga 80-talister som jag med tummen mitt i handen och total avsaknad av ingenjörskunskaper som lägger två tuss på en tusenmilaservice. Hade alla varit som gör-det-själv-händiga-femtiotalist-martyr-generationen så hade säkert hans verksamhet fått stänga igen, så det så. Han skrattade. Jag drog kortet.. eller chippade det som man numera gör.

Som ni säkert känner till har det ju varit lite stökigt kring mig för ett tag sedan, jag blev ju polisanmäld av min egna kommun, fast man egentligen inte kan bli polisanmäld av sin egna kommun, men jag blev det ändå…ja hursomhelst, det har i alla fall varit en tid där många vill komma med råd, jag har nog aldrig fått så mycket råd i hela mitt liv som jag fått denna sommaren. Av alla råd jag fått är ligga-lågt-rådet det som varit det vanligaste. Knyta näven i fickan och tyst gå vidare. Sådär som man gjorde förr. Jag köper det, på ett sätt, men å andra sidan, lite trist kan tyckas. Men en sak har jag verkligen lärt mig, döm aldrig en människa utifrån det som står i tidningarna.

Det har varit en sommar med mycket tankar, dels hur en gräsklippare fungerar men också tankar i lite större perspektiv. Vem man egentligen är och vem man vill vara, det är så lätt att formas utifrån hur andra förväntas att man ska vara, det är farligt. Bilden av att vara närig och företagssam, tusen bollar i luften, rolig, fan jag kanske är trött på det. Eller? Har alltid försökt vara en ganska bra ambassadör för Kalmar, och alltid stått upp för den här staden, men alla dessa negativa och bittra artiklar, insändare och människor, tar alldeles för mycket energi. Kanske är det lika bra att ta sin gräsklippare och flytta till… Borås, där har dom ju i alla fall konstgräs.

Jag ser verkligen fram emot en långdragen process med massvis av saftiga överklagande gällande planritningarna för bygget i hamnen, det gör nog Barometern och Östran också.

Samtidigt händer det oerhört mycket kul just nu, nya dörrar öppnades när andra stängdes och höst tror jag faktiskt att vi bland annat kommer driva Kalmars trevligaste restaurang. Japp, till och med kvällsöppet.

Tillbaka som speaker på Guldfågeln Arena, känns oerhört bra, man lär sig verkligen uppskatta saker mer när dom plötsligt rycks ifrån dig. Kalmar FF är intressantare än någonsin.

Har återigen träffat många utflugna Kalmarvänner i sommar som är sugna på att flytta hem men vågar inte för dåliga jobbmöjligheter, för ett år sedan närmare bestämt den 14:e augusti skrev jag följande i bloggen (läs nedan), lite naivt och rått men det finns faktiskt en poäng. David har ju faktiskt visat vägen som första Elmvändare.

”En annan sak som jag funderat mycket på den senaste tiden, många av mina vänner som har varit ute och flängt i världen är sugna på att flytta hem till Kalmar. Många med spetskompetens inom olika yrkesområden. Men frågan är, finns det någon tydlig plattform för dessa människor att söka sig till när dessa tankar börjar smyga på? I en kommun med dåligt med jobbmöjligheter och inavel i näringslivet är det svårt att få ett värdigt jobb om man är runt 30. Har en gammal god vän som gled in i trädgården som är sugen på hemflytt efter en tid i Sthlm och vill göra anspråk på en chefstjänst inom kommunen. Är det arbetsförmedlingen som gäller för honom? Knappast? Eller är jag helt ute och cyklar i den här frågan? Men kan inte hemvändare med särskilda kunskaper, erfarenheter och kreativitet vara en nyckelfaktor för att vi ska bli vassare som kommun? Så vi slipper dessa jävla sportbarer parkeringsfrågor? Davidsson & Persson, vad säger ni? Vill vi plocka hem ett gäng Elmare och Santins?”

Be Sociable, Share!

5 kommentarer

  1. Kors i taket, jag bloggade!

  2. Håller med dig på flera punkter från min ”tillfälliga tillbakadragenhet”. 🙂

  3. Bara kör Johanna Wihl! Det får vara slutvilat nu.

  4. Lite för gnälligt käre Martin Nilsson..

  5. Det är det nya nu. Mycket Gnäll helt enkelt.

Lämna en kommentar