Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
29
Nov 10

Snöröjning – Ett folkkärt fenomen

Jag är inte direkt lastgammal, men en sak har jag vid det här laget lärt mig, det ligger en oerhörd prestige i att skotta snö. Brukar inte direkt vara sen på att generalisera och är väl inte det denna gång heller, snöskottning är definitivt en generationsfråga men som givetvis bottnar i ansvar i form av husägande och vuxenskap. Men det händer någonting sjukt i våra hjärnor vid kraftiga snöfall, låt oss försöka analysera detta fenomen.

För det första blir vi alltid lika förvånade och nästintill chockade vid kraftiga snöfall, det känns nästan som om vi aldrig sett snö innan, en nästintill instinktiv reaktion som säkert har sitt ursprung när vi sprang runt på stenåldern om yra höns och skottade snö med sjukt ineffektiva skyfflar gjorda av flintasten. Reaktionen leder allt som oftast till massiv kritik mot alla som är ansvariga för snöröjning. Och det passar oss svenskar perfekt, eftersom vi aldrig behöver konfronteras med någon direkt person i och med att snöröjningsansvariga personer har hemlig identitet med tanke på den hotbild som finns kring dessa individer.

Och innan detta hotar alla kommuner med konkurs och skrämmer oss ännu mer. När året börjar gå mot sitt slut rapporterar kommunen i vanlig ordning en preliminärt resultat som verkar bli plus minus noll… om inte det blir så mycket snöfall. Då reserverar sig kommunen för att hela budgeten går åt helvete och det finns risk att kommunen måste lägga ner sin verksamhet och vi ombeds att flytta till sydligare breddgrader där det är betydligt mindre risk för snö. Så alla Kalmars invånare, med tanke på detta tidiga snöfall, klass 4a på Funkaboskolan blir nästa år utan läromedel i matematik med tanke på dom oerhörda kostnader som blev i och med snöröjningen 2010. Samtliga elever i klassen ombeds att flytta till Glenn Strömbergs Bergamo i norra Italien. För mer information, gå in på www.kalmar.se

Nu till det roligaste, den prestigefyllda maktkamp som utspelas på alla villagator runt om i landet, här får man minsann inte ge tecken på någon form av svaghet. På ytan är alla grannar på gatan vänner, man kallpratar med varandra om snöfallet, ett sätt för oss människor att hantera trauman. Men innerst inne är det kamp mellan män.

– Tjena Owe!
– Hallå du! (Owe ställer skyffeln åt sidan), Vilket jävla väder du!
– Ja fyfan, det måste vara minst 30 cm. (Granne 1, namnlös, ställer även han skyffeln åt sidan)
– Kan inte minnas någonsin att vi haft så mycket snö redan i november.
– Nej, inte jag heller, det kom väl rätt mycket -86?
– Ja just det, vilken jävla vinter det var.
– Fan va dåligt plogat det är, (Granne 1, namnlös pekar ner mot gatan där det inte är skottat)
– Å skatt, det ska man betala. (Owe skakar på huvudet)

Det blir lite kallprat om vem som har bäst skyffel och lite annan gubbvaktning, 30 minuter senare kommer Granne 1, namnlös in i värmen och inleder ett samtal med sin fru som står och kokar en rustik vintergryta på högrev.

– Fyfan älskling nu är uppfarten och hela framsidan och baksidan skottad och klar! Owe är inte ens halvvägs med sin uppfart.
– Du är duktig du älskling! Vi äter om en timme.
– Haha! (Owe ställer sig och gubbvaktar i fönstret, hånler och tittar ut på sina snöskottande grannar), ska han ha det så?
– Sluta nu Owe…
– Men han har ju inte ens skottat runt dörrarna på sitt garage, och kolla det på taket! Det kommer aldrig gå!
– Ja men säg det till honom.
– Aldrig.
– Du kan väl hjälpa honom.
– Det tror jag inte.
– Du vet väl att du kan vinna Sveriges Radios anrika pris Guldskyffeln 2010 om man gör en insats från någon annan.
(tystnad)
– Owe?
(Ljudet från en snöslunga som startas)

Be Sociable, Share!

En kommentar

  1. Ha, ha, ha – klockrent!! Vart är ”gilla”-knappen!

Lämna en kommentar