Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
19
Nov 09

Pietrasanta och Raidue

Full rulle på Wilson igår, intressanta projekt på ingång. Livliga kreativa diskussioner avslutades med Italien-Sverige på Harrys, där det också var Tiestobowling och Tacos för studenterna i väntan på den nya klubben: Volym. Under matchen satt en kille och gapade Italienska ord, han gjorde verkligen allt för att bevisa för resten av gästerna att han hade rötter i Italien. Det fanns liksom ingen ände på hans gap, tillslut brast mitt tålamod och jag vände mig om och sa på grov Kalmaritiska: Fan, du kan ju italienska ju. I detta läge kulminerade hans verbala förmåga och sista 15 minuterna i andra halvlek var riktigt jävla skitjobbiga, det kändes som han febrilt läste en pizzameny som en skållad bäver. Snacka om minddervärdeskomplex, tänk om jag satt och skrek på ryska under en hockeymatch…okej, det hade varit roligt, men det är ju för att ryssar är roliga, italienare är ju bara arroganta stekare insmorda badolja och glasögon.

Jag älskar Italien by the way, har varit i landet typ tio gånger på olika platser, folket är ju enligt ovan men maten och kaffet, det ska bli riktigt härligt att komma till Milano imorgon. Min snygga vän Simon var modell i Milano sommaren 2007, vi var givetvis en delegation från Sverige som åkte ner för att hälsa på. En av många händelser under den resan var att Simon plötsligt fick ett modelljobbserbjudande, denna gång i tv på italienarnas svt2 det vill säga Raidue. Det var en typisk italiensk tv-show med mycket färger och artister och inspelningen var en hyllning till någon gammal italiensk Lill-babstyp. Som ni säkert förstår kunde vi (entouraget) inte tacka nej till detta så vi satte oss i bilen med riktigt inställt på Pietrasanta, en Köpingsviksliknande semesterort där italienarna låg som strandade sälar. Väl framme vid inspelningstillfället hade vi dragit i oss X-antal flaskor vin och bestämde oss för att vi målmedvetet skulle presentera oss som Simons agenter. Helt oväntat blir vi insläppta backstage på inspelningen och i det här läget säger vi till oss själva att spela så oberörda som möjligt vilket var svårt då jag redan kisssat på mig av lycka.

Jag glömmer aldrig den handskriva skylten till Simons loge: Modelli, där hade man samlat alla modeller, medan Petter kladdade på den officiella fröken Italien och Taco hittat till en gratisbuffé samtidigt som han också fått ansvaret att filma showen i realtid med vår kamera sker ett av dom finaste ögonblick i mitt verksamma liv. Alla modeller ska byta kläder. Och där står jag, mitt i ett inferno av vackra kvinnor som slänger av sig kläderna, kläder som liksom regnar ner på marken som från en fontän, Fontana di Trevi. Efter inspelningen hade vi höga förväntningar på en tight efterfest med brasilianska modeller, men alla packade ihop och stack, och som i en ångestladdad dröm stod vi kvar på en öde inspelningsplats och Simon hade också tackat nej till en privat middag med stadens borgmästare. Vi fick ta en taxi hem, problemet var bara att det fanns tydligen bara en taxibil i staden, den åkte borgmästaren med. Vi fick gå hem, det var långt, men vi lekte Entourage på vägen hem, så det var rätt lungt.

Lokalbevakaren orkar inte längre vänta, han tog arenabygget i egna händer:

Be Sociable, Share!

Lämna en kommentar