Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
27
Jul 10

Paintballhysteri, Supergrisen och vurpor vi minns

Hysteriskt i grabbgänget idag då paintball står på schemat. Väckte Taco idag på sedvanligt vis med Sheena Eastons Morning Train och Taco som alltid vaknar upp med ett leende på läpparna säger efter 20 sekunder vaken tid: Fan va gutt det ska bli ikväll (han låtsasgreppar nu något som ska föreställa ett gevär samtidigt som han gör ljudet från en kulspruta, RATTATATTATATATA!. Ulf är 26 år.

Själv har jag inte samma behov av att få ut adrenalin och testosteron och är lite mer av den bögiga typen så jag kommer inte att följa med ut i paintballskogen i Torsås, dels för min svaga manlighet men framförallt för att jag vet att jag ganska snabbt skulle bli ett intressant offer för mina vänner då Stebo tidigare i sommar uttryckt önskemål om att han skulle vilja jaga mig med ett paintballgevär samtidigt som jag skulle vara iklädd någon form av gris och stålmannenkombinerad superdräkt. Jag har många vänner.

Ett av mina smeknamn internt är nämligen Supergrisen, och ni kan säkert gissa varför, det finns ett antal händelser i livet som faktiskt gör att jag till viss del förtjänar smeknamnet, ett namn som jag i och för sig kan tycka är lite charmigt, Supergrisen låter ju i alla fall lite finare än förgående smeknamn såsom Grisen eller Råttan. Nu kallas jag till och med i finare sammanhang för Super G (det vill säga ett mer aristokratiskt uttal av Supergrisen)

Jag tror mig veta att smeknamnet härstammar för mitt ibland ganska burdusa sätt att ta mig fram här i livet, grisigt tycker många, super tycker andra. Och någonstans i mitten handlar det om att mina vänner har en otrolig fallenhet för att njuta av mina små klavertramp, framförallt älskar dom när jag slår mig. Här följer en klassisk vurpa av Supergrisen…

Vi var i Thailand för ett par år sedan, jag har en taktik när jag solar som är rätt offensiv, jag bränner nämligen sönder första lagret av skinnet för att sen fjälla av det och på så sätt få en välarbetad jämn gyllenbrun färg, kanske inte världens mest hälsosamma solning och ni som sitter där hemma utbildade till hudläkare får helt enkelt ta ett djupt andetag. Nåväl, jag hade precis påbörjat grillningen i Thailand och hade nu grisrosa hud samt ett par shorts i sort sett samma kulör (typ CMYK magenta). Vi hade bokat in oss på en snorkeltur på en större båt som skulle ta oss runt på vattnet, till vår stora besvikelse var det trångt på båten, vi var inte ensamma. Men vi lyckades ändå tjata oss till en avstängd övervåning på båten som fungerade perfekt som ett soldäck, problemet var bara att det var lite tufft att ta sig upp på däcket då det inte fanns någon naturlig väg upp mer än att häva sig upp över kanten typ två meter. Men det gick relativt bra med lite hjälp och dom riktigt manliga fixade upp sig själva. Denna gång ville jag vara manlig. Problemet för min del när jag skulle ta mig upp var att jag var insmord i någon form av kokos/sololja och jag var hal som en ål, flottig, grisbränd och iförd rosa shorts. Jag bestämmer mig för att ta sats några meter för att verkligen vara på den säkra sidan och inte äventyra den lilla manlighet jag satt på spel. Jag börjar springa, hoppar, och får upp armarna raklånga på soldäcket, helvete, jag får rotation och slagsida då benen pendlar över, jag blir baktung och känner hur jag tappar greppet, eftersom jag är insmord i olja finns det inte en chans i världen, friktionen är noll, kanske till och med negativ, jag glider som en säl, jag faller handlöst, raklång mot båtgolvet, jag landar med ett duns på däcket, det gör ont, men jag kan inte hålla mig för skratt, det måste sett helt sjukt ut, och nu ligger jag, sönderbränd, högröd, oljig, svettig, utslagen, iförd rosa shorts och skrattar på ett båtdäck någonstans i södra Thailand. Runt omkring mig samlas oroliga turister som sett fallet.En okänd man böjer sig över min svettiga kropp och frågar: Why didn’t you ask for help?

En Supergris hade fötts.

Be Sociable, Share!

Lämna en kommentar