Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se
22
Dec 09

Aeroflot, historier från förr

Det önskas historier från förr, nåväl, vi drar väl av en gammal klassiker.

Vi skulle som alla andra vilsna ungdomar åka till Thailand för några år sedan, jag tror bestämt det var 2005. Efter att ha dammsugit flygbiljettsmarknaden ordentligt stod vi så äntligen med biljetter i handen, biljetter som skulle ta oss från Köpenhamn till Bangkok via Moskva med det ökända ryska flygbolaget Aeroflot. Vassa tungor menar ju att Aeroflot inte är ett av de bättre flygbolagen, men jag menade på att nu är vi inne i 2000-talet, det finns inte längre några sämre flygbolag, oj vad fel jag skulle ha.

I och för sig gick resan till Thailand rätt bra, det var egentligen vårt egna fel att vi höll på att missa anslutningsflyget till Bangkok från Sjeremetievo (en av Moskvas 6 flygplatser), anledningen var ett nyinköpt ryskt monopol och alkohol. Vi käkade pannkakor, spelade monopol och drack öl, jag glömmer aldrig när vi sprang som skållade bävrar med dom olika monopolkorten till bartendern så att han fick förklara vad det stod på dem. Väl på flyget som mer kändes som en buss serverades det tomatjuice och sprit i sann rysk anda, och flygplanet kändes riktigt jävla skitgammalt då kabinpersonalen ständigt fick gå och slå igen bagageluckorna som vid minsta luftgrop ofrivilligt öppnades.

Efter två veckor i Thailand stod vi så på Bangkoks flygplats igen för hemresa till Köpenhamn via Moskva med samma bolag, Aeroflot. Naivt iklädda flipflops och surfshorts inväntade vi incheckning, då nås vi av chockbeskedet av den ryska Aeroflotpersonalen:
-Flight from Moscow to Copenhagen is cancel.
-What?
-Cancel.
-But why?
-Yes, cancel.
Det visade sig alltså att vårt anslutningsflyg från Moskva till Köpenhamn, inte var försenat, det var, inställt, på grund av anledning.

På flyget mot Moskva satt vi och försökte komma på anledningar till varför vår anslutningsflight var cancel, då kom undertecknad att tänka på den tidsomställning från vinter till sommartid som samma dag hade trätt i kraft, kunde det vara så att ryssarna missat denna lilla detalj i sin planering?
En oviss delegation landade så på Sjeremetievo och vi bestämde oss för att springa och se om flyget till Köpenhamn fortfarande gick enligt schema fast då med andra ord en timme tidigare lokal tid. Mycket riktigt, planet gick fast med oss kvar på perrongen, iklädda flipflops och surfshorts i ett snöigt och kallt Ryssland insåg vi fakta, vi hade ett dygn att genomlida på en rysk flygplats. Med oss på flighten hade vi en kille från Oskarshamn som var full som ett kryss, han fattade inte särskilt mycket vad som försiggick så han la sig raklång på flygplatsens kalla marmorgolv även han iklädd surfhorts och flipflops och ropade högt: Nastarovia era jävla indianer!

Våra pass samlades in och likt flyktingar så slussades vi ut via bakvägen på flygplatsen ut i kylan och in i en rysk gammal buss, notera här att vi är ungefär en blandning av 30 st danskar och svenskar fortfarande iklädda flipflops och surfkläder, vi skulle få bo på hotell.

Welcome to transitzone. Stod det på skylten till det videoövervakade högsäkerhetshotellet vi nu skulle checkas in på, och med hjälp av biffiga ryska säkerhetsvakter inkvarterades vi på våra rum, en salig blandning av människor, den fulla killen från Oskarshamn var lycklig, han hade 38 kanaler och badkar och var givetvis glad över att semestern fortfarande levde på övertid, att han blivit frihetsberövad och av med sitt pass, det berörde honom inte riktigt än.

Det ringde i rummets telefon och en man med rysk brytning säger i andra änden: Dinner.
Vi slussades in i en hiss och ner i en konferenssal som skulle bli vår matsal det kommande dygnet, till tonerna av rysk klassisk musik fick vi här under bevakning av dom ryska säkerhetsvakterna äta mat iklädda flipflops och surfshorts. Situationen blir allt mer tragikomisk och vi börjar nu samtala med våra medresenärer om misären. Vakten ber oss lämna matsalen efter ett tag och vi läggs in på rummen igen. Vi somnar, utmattade av dessa konstiga intryck och vaknar av att telefonen ringer igen, vi lyfter på luren: -Breakfast.
Samma procedur som senast, in i hissen och ner i matsalen, klassisk musik och flipflops, det börjar mer och mer likna en fars. Efter frukosten, tillbaka in i rummen och ny väntan på att telefonen ska ringa, och mycket riktigt, den ringer: Lunch.

Vi får vid lunchen nu reda på att planet kommer att gå ikväll runt klockan 19.00, detta innebär ytterligare en måltid, en sista: dinner. Vi ber personalen ställa iordning ett långbord till den sista måltiden med gänget och jag kommer aldrig glömma den torsk på tallinkänsla vi alla kände vid det bordet, vi kunde inget annat än att skratta åt situationen.

Men slutet gott, vi fick tillbaka våra pass, vi landade på Kastrup med lärdomen följande lärdom i bagaget:vi är nu inne i 2000-talet, det finns fortfarande några sämre flygbolag.

Den fulle killen från Oskarshamn hängde med oss i bilen hem till Kalmar då hans anslutningsmöjligheter var borta, han pratade konstant hela vägen hem. Henke hette han.

Be Sociable, Share!

2 kommentarer

  1. Mycket bra, har ni träffat Henke igen?

  2. Hahaha, shit vad kul Martin. Första gången vi var i Thailand (1999) åkte vi också med aeroflot. Icke medvetna om vad som skulle hända. Vi bodde förmodligen på samma ”hotell” som ni, men på den tiden fick vi ingen mat alls och det var kättingar på ALLA dörrar. Vi blev alltså inlåsta på natten. Tur att det inte började brinna… Jag åker ALDRIG mer med Aeroflot!

Lämna en kommentar