Bananas vad mycket debatt och politik det är på televisionen nu för tiden, för att jag ska kunna uppleva valvakan på absolut bästa sätt har jag idag beställt HD-boxar till huset för maximal skärpa. Lyssnade på utfrågningen av Göran Hägglund och drack en öl och åt bakad leverpastej, det är tur att Gabby inte såg det, gubbvarning så det sjunger om det.

Höstens sköna ensamhet här hemma har infunnit sig på godset. Jag åkte en sväng och handlade bland annat på Södercentrum där jag stötte på Petter. Han är också gräsänkling för tillfället och bedrövade sig av hur tråkigt det är att laga mat till sig själv, jag skrev under samtidigt som jag inspekterade hans korg. Det föddes plötsligt två nya karaktärer i min fantasi perfekta för Killinggänget, Robert och Claes,

Filmen handlar om Robert och Claes, två välfärdskillar i 40-års åldern som helt oberoende av varandra blir lämnade av sina fruar. Både Robert och Claes har välbetalda och bra jobb, dom har båda två döttrar en i fjortonårsåldern samt en yngre dotter i sjuårsåldern som är extremt svårhanterade efter skilsmässan. Varken Robert eller Claes har varit särskilt delaktiga i deras döttrars uppväxt och kan väldigt väldigt lite om det motsatta könet. Inte heller i hushållet med matlagning och vardagliga sysslor på dagordningen har man någon större erfarenhet av.

Lämnade och rejält akterseglade träffas Claes och Robert av en slump vid kötthyllorna i en ICA butik där det uppstår någon form av meningsutbyte angående vad som egentligen är fläsk respektive nötkött. Det helar slutar med att man broderligt delar upp ett prisvärt familjepack med kotletter på Claes Lexus-motorhuv på parkeringen och vänskapen är från denna dag ett faktum.

Dagarna går och många av mötena med Claes och Robert utspelas i ICA-butiken där också två riktiga original jobbar. Tillsammans går man nu på både matlagningskurs, vinprovning och hästhoppning. Vänskapen utvecklas i snabb takt och på bara ett par veckor är man bästa kompisar, men vid en gemensam middag med lite för mycket intag av alkohol händer något. När Claes berättar för Robert att han träffat en ny tjej blir stämningen tryckt. Det visar sig att Robert har börjat få känslor för Claes. Manlig vänskap har blivit manlig kärlek.

Claes & Robert biopremiär den 31 augusti 2011
Manus: Martin Nilsson & Petter Elmeroth
Regi: Daniel Alfredsson
Claes: Johan Rheborg
Robert: Henrik Schyffert
Butiksbiträden:Robert Gustafsson och Henrik Dorsin
Claes fd fru: Susanne Reuter
Robert fd fru: Ulla Skoog
Matlagningsinstruktör: Jonas Inde

Vi har så breaking news i dagens Östran, när Svenska handelskammaren och ett gäng politiker nu är eniga om E22:ans utbyggnad är viktig för regionen, fantastiskt, så här i valtider och allt. Mycket snack och lite verkstad säger jag.

Växlade ett par meningar med David Elm igår och kan för nyfikna berätta att han lever och frodas, ett Londonbesök i höst är ett måste.

Flygplasten i Bergamo lär bli betydligt mer berest efter Zlatans flytt.

För övrigt drar hösten med sig en speciell känsla, förutom frisk kylig luft så känner jag ett gutt pepp och man är sugen på nya projekt. Jag ska, hör och häpna, hålla i ett par föreläsningar i höst med tema inspiration och går och småfunderar lite på hur jag ska utforma dessa.

Vi hade en längre diskussion i helgen om det var lagligt att sälja sin röst inför valet, typ lägga upp den Blocket eller Tradera med motiveringen att man helt enkelt inte hade tid att sätta sig in i politiken. Efter lite googlande såhär på morgonkvisten visar det sig att det inte verkar vara tillåtet, därför säljer jag istället min åsikt till högstbjudande.

Åsikt säljes på morgonkvist
På grund av mycket gutt på jobbet och andra tidskrävande projekt har jag ingen tid kvar att lägga på mina politiska åsikter och värderingar. Åsikten som är oöppnad i kartong kan även bytas mot en platt-tv eller annan attraktiv elektronikutrustning. Jag är däremot inte intresserad av en bättre begagnad bil modell Mercedes 180. När det gäller köp av åsikter med rasistisk och etnisk karaktär hänvisar jag till växeln och min administrativt ansvariga fet-Viola som har svart bälte i åsiktskarate. För intresse hör av er i kommentarfältet.

Njuter av batteritiden på min nya MacBook, helgen sitter som alltid kvar någon dag såhär in på ny vecka. Det har varit en fantastiskt trevlig helg med suveräna havskräftor, sång och trevligt umgänge, tack Gubbar som groggar!

Dagens hjälte blir lite oväntat Björn Åfors som plockade upp ett tillfälligt kök som vi kommer att kunna hyra under den tid vi river vårat befintliga för att bygga nytt, Kallskänksbutiken blir intakt men produktionen kommer då eventuellt att förläggas i gamla Teliahuset, spännade.

Planeringen i full gång inför utrullningen av röd matta och därmed smygpremiären av Östrans nya kampanj, Smygpremiären är på Sagabiografen nu på torsdag och officiell premiär på måndag i webbform, galet kul.

Bävar inför att montera ner fästet till väggteven, sommaren är därmed definitivt slut.

Växlade ett par ord med Ola Ragnarsson idag, hans känsla var ändå rätt positiv och han menade på att det hände något både mentalt och psykiskt i och med nederlaget i Europaleauge, känns som att uppehållet blir viktigt för att samla krafter till den så viktiga sista delen av allsvenskan.

Planerar en smörgåstårtekampanj till kommande valvaka, det kommer finnas två alternativ, en rödgrön och en borglig smörgåstårta, Kallskänken kommer alltså ganska tidigt på söndagen kunna släppa ett solklart besked om hur valet kommer att sluta innan det ens är avgjort.

Okej, vi kör lite politik så här på fredagslunchen. Oavsett vilket block man kör på kan jag känna en trygghet i den kommunalpolitik som drivs i Kalmar och detta för att man har en klar och enig vision om Kalmars framtid, framåt. Och styrkan med vårt kommunalråd Johan Persson som persson… eh, förlåt, person är att han är driven, engagerad, lyhörd genom att verkligen lyssna på oss företagare och framförallt, se nedan. Frågan är väl när du släpper politiken och kliver in i näringslivet?

Stort!