Se fler  
Kalmarbloggar på hejkalmar.se

december, 2009


31
Dec 09

Sidekick, check

Så var då sidekick-debuten avklarad i p4’s musli, det gick bra och och jag fick tummen upp av teamet, eller vafan skulle dom säga. Men det var sjukt kul och det lär bli fler gånger, klockan ringde 05.15 och då var man riktigt het…NOT! Men det var inget en dubbel espresso med grädde och en rundspark på Uffe kunde fixa, han vaknade inte men frågan är om han har fått förklaringen bakom blåmärket i ryggen.

Nu ska vi snart åka till XXX och fira nyår, alltså inte porrnyår utan till en person som är hemlig ett tag till för att hennes/hans pojk/flickvän har tagit ledigt och sagt att han ska någon annanstans än dit vi ska. (Ehhhh?)

Nu donkan. Niklas hälsar till sin mamma, hej hej.


30
Dec 09

WHAM WHAM WHAM!

Så var det dags för festival igen, denna gång nyår. Kan inte tänka mig en bättre start på nyår än att få sitta i radion och snacka skit. Lyssna på p4, imorgon, 06.00-10.00. För övrigt är mellandagarna precis som namnet riktiga mellandagar, folk har tagit ledigt på klämdagarna och vet inte riktigt var dom ska göra. Folk är liksom så jävla mätta att dom inte ens orkar göra något alls, därför blir det lätt fullt på biografer och IKEA så här års. Satt på planeringsmöte med Hasse igår och pratade Kallskänkens framtid innehållande ny web, gerilla och ny maskot, det övergick i en diskussion huruvida maskoten skulle se ut och heta, det blev allt ifrån smörgåstårta till kanin med namn som Tony Aioli. Sjukt kul, vi föreställde oss också en flashmobsekevens med hela personalen, fatta vilken syn, TACK för alla baguetter frön öst till väst, fast hur blir det på vietnamesiska…

07.48 Kriget mellan väckarklockan och Uffe-snooze har börjat, pippipipippipipi, WHAM! (5 minuters tystnad) ipipipipipipipipip, WHAM! WHAM! knak, bryt, svordom och WHAM!

På jobbet har många semester, och det unnar jag verkligen alla, dom sliter hårt. Men problemet med när våra anställda tar semester så får dom smak på det goda livet och man vet inte riktigt när dom kommer tillbaka, det övergår till någon slags drop-in verksamhet där folk börjar jobba när dom känner för det. Därför uppmanar jag Thuan att komma tillbaka nu, din semester tog slut i Måndags, så jävla roligt är det inte i Köpenhamn.

Är inne i slutfas på renoveringen. Köp aldrig skjutdörrar på IKEA, det finns en anledning varför den produkten utgår inom kort. Nu kaffe i form av en fet Latte. Vakna Uffe! WHAM WHAM WHAM!!!
Nya tider, nya arbetsmiljöproblem?


29
Dec 09

Håkan Lönngren, lyssna och njut.


28
Dec 09

Personalen kräver nya klappar

Årets julklapp till dom anställda på Kallskänken hade exakt samma format som en klassisk inslagen chokladkartong. Detta gjorde att personalen inte blev överväldigade av överlämnadet av julklappen eftersom dom förutsatte att det var choklad. Måndag morgon 07.20, och jag har redan fått två utskällningar.
-Matti! Vaffö du sa itte choklad!!! Mycke mycke aaaj!
Paktet bestod nämligen av ett fint knivset, och det visar sig att alla på Kallskänken har utgått av att det är en chokladkartong och har däför gett vidare paketet till någon annan vän. När man sedan har suttit brevid den person som har öppnat deras julklapp inser dom den stora katastrofen. Det är inte alla som lämnar över ett komplett knivset till sin grannes son. Nu kräver alltså vissa av mina anställda en ny julklapp eftersom vi inte informerade om att juklappen var av värde.

Så vad har vi lärt oss idag?

Så vad har vi lärt oss idag?


27
Dec 09

Adrian Lux, Sten och Stanley och VM i Youtube

Det känns som om man har varit på festival, vissa väljer att klippa bandet runt handleden och vissa sparar det för evigt för att berätta för omgivningen att jag var där. Vilket kalas, hatten av, igen, för Leo och framförallt Adrian som levererade ett fantastiskt set iklädd Kallskänks-tshirt, årets produktplacering? Tack Johan för de två änkorna och tack Niklas för…ja, ehh, tack, för att du finns. Tack också den person som på efterfesten förstörde en kandelaber och ett orreforsglas, jag ska döda dig långsamt… äh, vafan, lite svinn får man räkna med.

Vaknade upp av att Sten och Stanley stod i min trädgård och tittade, sjukt men sant. Dom framförde julkonsert i Kalmarsalen igår och valde givetvis att bo på Hotell Hilda, eller valde och valde. Morsans sambo var arrangör och kunde inte låta bli att visa sin modelljärnväg som finns i ett av mina hus på godset.

Dagen har spenderats framför tv:n med appletv och pizza, Leo har visat alla Youtubeklipp i världen, och vi har skrattat som barn, tramsigt värre. Leo har för övrigt en genoal idé om ett världsmästerskap i Youtube som går ut på att man tävlar mot varandra och visar klipp där publiken får rösta på vem som levererar bäst klipp, en ganska absurd idé, men fullt genomförbart och det skulle kunna bli en bra kampanj för Youtube… fan, det är ju bara och köra.

Nästa stora p3-hit? Kalmar dansade och log.

Mr Lux

Mr Lux


25
Dec 09

Håkan Hellström och jag

Det gick väl rätt smärtfritt, i vanlig ordning sitter två kilo tyngre med ett nytt centrallager av strumpor och kalsonger från dressman samt en bibba presentkort och sist men inte minst den obligatoriska sportparfymskittet från adidas/puma, det slår tamefan aldrig fel, tack.

Trevligt julmys med vänner på kvällen hemma i residenset, kommer helt klart bli en tradition hoppas jag. Juldagsmorgon och sanningen är att jag behöver två hinkar golvfärg, hur tidigt kan man väcka Chrille på Colorama? Det får bli ett oskyldigt sms. Det verkar som Adrian Lux ska övernatta hos mig imorgon, han är kändis.

Den fetaste kändis jag har haft hemma hos mig är Håkan Hellström.
Det var springbreak 2008, Håkan Hellström var en av artisterna, efter konserten var det gris på Palace. Jag var full och glad och när lamporna tändes 02.00 fanns helt klart mer och ge. Det samlades ett gäng glada vid det slitna pianot vid entrén och det blev allsång och kärlek. Väl utkörda så uppmanade jag gänget till efterfest i mitt hus, i samlad trupp travade ett gäng på 15 man mot huset. Först när jag väl släpper in folket ser jag att det är Håkan Hellström med hela sitt band, fram med all jävla sprit och kopplar på talarna, det var dags att leverera en kvalitativ efterfest. Det gick bra och jag fick nummer och namn av Håkans högra hand Stefan som tackade ödmjukast för gästvänligheten, han sa också, ring om ni vill komma på någon konsert.

Typ fyra veckor senare, på väg mot Visby uppdaterar vi oss om kommande event på ön, vi upptäcker att Håkan har en spelning två dagar fram i tiden, jag drar iväg ett naivt sms till Stefan i stil med: Hej, Martin från efterfesten här, hoppas allt är väl med er, såg att ni ska spela i Visby…
Det hela slutar med att på en gästlista i form av en skrynklig pappersservett står vi, Martin +3. Efter den magiska konserten är jag återigen berusad och ska alltså rådda en ny efterfest, det slutar åt helvete med att jag står med ett gäng i ett radhus i någon förort till Visby, men mitt argument att vara med på efterfest med Håkan Hellström väger tyngre än guld. I väntan på Håkan visar det sig att ett internbråk i kombination med fylla sätter stopp för bandets efterfestmedverkan och jag får berätta för alla att Håkan inte kommer, än idag är det ingen som tror på att det ens var på gång.


23
Dec 09

Tack Peder!

Fyttahelvete vilken skiva igår, bra Peder, bra Lobbat. Det bästa på hela kvällen förutom Rainbow’s Sine You Been Gone var det avslutande snöbollskriget mellan vanliga dödliga och skatearna. Återigen hatten av för igår och mycket trevligt umgänge, tänk om det alltid kunde vara som igår på Byttan. Det hade inte varit lyckat, var på jobbet vid 8.00 idag och tog en högst tveksam leverans och skickade ut ett julbord, efter det var jag död. Jag fattar inte hur man kunde orka kombinera fest och fylla så bra förr om dagarna, nu är helt plötsligt bakfyllan förlängt med ett jävla dygn. Tur att årets julklapp från Hasse var Resorb, synd bara att den är slut med tanke på fritisgården hemma som under helgen kommer förvandlas till en öppen alkoholklinik där vi i mellandagarna kan erbjuda en professionell alkoholterapeft på plats.

Leo, Nikke och jag körde ett intensivt och effektivt race på stan med gyros och julklapp, check inför morgondagen. Så då ställer sig alla frågan: Har Kallskänken öppet på Julafton? Svaret: Jajemän, vi leverar säkert 500 mat imorgon till sjukhus, polis och andra arbetsplatser som är igång, utkörningarna på Julafton är en klassiker man inte vill missa, glädjens dag, kommer Pettan leverera i tomteluva i år igen?

Spola fram till 3.13 och njut.

Rule britania


22
Dec 09

Aeroflot, historier från förr

Det önskas historier från förr, nåväl, vi drar väl av en gammal klassiker.

Vi skulle som alla andra vilsna ungdomar åka till Thailand för några år sedan, jag tror bestämt det var 2005. Efter att ha dammsugit flygbiljettsmarknaden ordentligt stod vi så äntligen med biljetter i handen, biljetter som skulle ta oss från Köpenhamn till Bangkok via Moskva med det ökända ryska flygbolaget Aeroflot. Vassa tungor menar ju att Aeroflot inte är ett av de bättre flygbolagen, men jag menade på att nu är vi inne i 2000-talet, det finns inte längre några sämre flygbolag, oj vad fel jag skulle ha.

I och för sig gick resan till Thailand rätt bra, det var egentligen vårt egna fel att vi höll på att missa anslutningsflyget till Bangkok från Sjeremetievo (en av Moskvas 6 flygplatser), anledningen var ett nyinköpt ryskt monopol och alkohol. Vi käkade pannkakor, spelade monopol och drack öl, jag glömmer aldrig när vi sprang som skållade bävrar med dom olika monopolkorten till bartendern så att han fick förklara vad det stod på dem. Väl på flyget som mer kändes som en buss serverades det tomatjuice och sprit i sann rysk anda, och flygplanet kändes riktigt jävla skitgammalt då kabinpersonalen ständigt fick gå och slå igen bagageluckorna som vid minsta luftgrop ofrivilligt öppnades.

Efter två veckor i Thailand stod vi så på Bangkoks flygplats igen för hemresa till Köpenhamn via Moskva med samma bolag, Aeroflot. Naivt iklädda flipflops och surfshorts inväntade vi incheckning, då nås vi av chockbeskedet av den ryska Aeroflotpersonalen:
-Flight from Moscow to Copenhagen is cancel.
-What?
-Cancel.
-But why?
-Yes, cancel.
Det visade sig alltså att vårt anslutningsflyg från Moskva till Köpenhamn, inte var försenat, det var, inställt, på grund av anledning.

På flyget mot Moskva satt vi och försökte komma på anledningar till varför vår anslutningsflight var cancel, då kom undertecknad att tänka på den tidsomställning från vinter till sommartid som samma dag hade trätt i kraft, kunde det vara så att ryssarna missat denna lilla detalj i sin planering?
En oviss delegation landade så på Sjeremetievo och vi bestämde oss för att springa och se om flyget till Köpenhamn fortfarande gick enligt schema fast då med andra ord en timme tidigare lokal tid. Mycket riktigt, planet gick fast med oss kvar på perrongen, iklädda flipflops och surfshorts i ett snöigt och kallt Ryssland insåg vi fakta, vi hade ett dygn att genomlida på en rysk flygplats. Med oss på flighten hade vi en kille från Oskarshamn som var full som ett kryss, han fattade inte särskilt mycket vad som försiggick så han la sig raklång på flygplatsens kalla marmorgolv även han iklädd surfhorts och flipflops och ropade högt: Nastarovia era jävla indianer!

Våra pass samlades in och likt flyktingar så slussades vi ut via bakvägen på flygplatsen ut i kylan och in i en rysk gammal buss, notera här att vi är ungefär en blandning av 30 st danskar och svenskar fortfarande iklädda flipflops och surfkläder, vi skulle få bo på hotell.

Welcome to transitzone. Stod det på skylten till det videoövervakade högsäkerhetshotellet vi nu skulle checkas in på, och med hjälp av biffiga ryska säkerhetsvakter inkvarterades vi på våra rum, en salig blandning av människor, den fulla killen från Oskarshamn var lycklig, han hade 38 kanaler och badkar och var givetvis glad över att semestern fortfarande levde på övertid, att han blivit frihetsberövad och av med sitt pass, det berörde honom inte riktigt än.

Det ringde i rummets telefon och en man med rysk brytning säger i andra änden: Dinner.
Vi slussades in i en hiss och ner i en konferenssal som skulle bli vår matsal det kommande dygnet, till tonerna av rysk klassisk musik fick vi här under bevakning av dom ryska säkerhetsvakterna äta mat iklädda flipflops och surfshorts. Situationen blir allt mer tragikomisk och vi börjar nu samtala med våra medresenärer om misären. Vakten ber oss lämna matsalen efter ett tag och vi läggs in på rummen igen. Vi somnar, utmattade av dessa konstiga intryck och vaknar av att telefonen ringer igen, vi lyfter på luren: -Breakfast.
Samma procedur som senast, in i hissen och ner i matsalen, klassisk musik och flipflops, det börjar mer och mer likna en fars. Efter frukosten, tillbaka in i rummen och ny väntan på att telefonen ska ringa, och mycket riktigt, den ringer: Lunch.

Vi får vid lunchen nu reda på att planet kommer att gå ikväll runt klockan 19.00, detta innebär ytterligare en måltid, en sista: dinner. Vi ber personalen ställa iordning ett långbord till den sista måltiden med gänget och jag kommer aldrig glömma den torsk på tallinkänsla vi alla kände vid det bordet, vi kunde inget annat än att skratta åt situationen.

Men slutet gott, vi fick tillbaka våra pass, vi landade på Kastrup med lärdomen följande lärdom i bagaget:vi är nu inne i 2000-talet, det finns fortfarande några sämre flygbolag.

Den fulle killen från Oskarshamn hängde med oss i bilen hem till Kalmar då hans anslutningsmöjligheter var borta, han pratade konstant hela vägen hem. Henke hette han.


21
Dec 09

Sumo, julkaos, träning, presskonferans och Izzard

Sumo har slått i gonggongen, julhysterin har kulminerat i samband med snöfall och en totalfrossa på -7 grader, vad hände? Folk dör ute på Hansa-City, så också min kollegas gamla fina Passat från -94. Det blev till att släppa allt och bogsera bil, problemet var bara att ingen tycktes ha överseende med vår lilla bogsering då julhandeln är inne i slutfas, inprejade i snödrivor med en bogserlina som var skör som en salivsträng kämpade vi för att hinna till Richards fotbollsträning med grabbarna. Vi hade nog hunnit om det inte var vårt ansvar att alla ungarna skulle hämtas runt om i Kalmar stad, jag fick order om att hämta Victor på Banergatan 5c, slängde in honom i skåpbilen, iväg och hämta fler ungar på Rådmansgatan, tillslut fyllde vi Kallskänksbussen till bredden med ett helt 11-mannalag. Körkortet i fara, vad gör man inte för föreningslivet?

Stort tack till Simon som i detta nu hjälper mig att köpa en skjorta i Etonbutiken på NK.

Imorgon är det party party med alla hemvändarna, det kommer att bli kul men säkert lite repeat-känsla då man ska förklara för många om rådande separationssituation. Jag hade ju en idé om att gå ut med en presskonferens, men men, kanske inte för sent? Nog om det, sen är det alltså fest 25:e och 26:e, jag vill verkligen flagga för Leo Forsell och Adrian Lux på Byttan Lördag, det kan bli något i horseway (hästväg).
Renoveringen är också inne på upplopp, Arnbacken målar och Bergsten och Taco ska snart få färdigställa den nya walk-in-closet med skjutdörrrar, cribsmaterial på den jäveln.

Som grädde på julmoset denna Måndag ska ni få njuta av i mitt sätt och se det, världens roligaste människa. Eddie Izzard, håll till godo av denna underbara monolog.


19
Dec 09

Lars-Inge och hantverkarsnack for dummies

Lars-Inge fyller 50, det ska han fira med pompa och ståt på Kallskänken ikväll. Lars-Inge är en av dom karaktärer på Kallskänken som inte är anställd men som ofta hälsar på. Lars-Inge bor till vardags hemma hos sin mamma Gull-Maj i funkabo och har en fast anställning på Mönsterås metall. Lars-Inges stora passion i livet är att baka, och det händer minst en gång i veckan att Lars-Inge kommer ner till Kallskänken med nybakta kakor, alltid hårda kakor för dom mjuka bakar mamma Gull-Maj. När vi har mycket och göra i köket och det brinner kan man alltid lite på Lars-Inge, med sin känsla för bageri går han snabbt in i startelvan och produktionen. Idag fyller alltså Mr Li 50 år, och vi gratulerar honom och önskar lycka till med sina kalkoner som ska bjudas på ikväll.

Varför älskar snickare snusk? Efter år av osäkerhet har jag äntligen fattat hur man kommunicerar med hantverkare, här kommer några enkla tips för dig som känner att du har svårt att närma dig en arbetare och be om en tjänst.
1. Inled samtalet med snusk, tänk bordell, bröst, manlighet, kom sedan smidigt in på det du vill ha hjälp med.
2. Ställ dig på deras sida och prata lite skit om deras chef, tänk slavdrivare, fina bilar, orättvisa, lön, semester, kom sedan smidigt in på det du vill ha hjälp med.
3. Smörgåstårta, hantverkarnas guld, smörj upp dom med smörgåstårta i alla väder. They will keep on going strong…

Faktum är att sista påståendet inte stämmer, jag vet inte hur många byggen jag lämnat smörgåstårta på där chefen eller byggherren har ringt in beställningen till oss och ber oss köra ut tårta. Sen när man dundrar in i barackerna säger dom: Fyfan, smörgåstårta, IGEN! Samma sak händer på kommun och landsting, fast där lämnar jag inte smörgåstårta utan sallad. Fyfan, sallad, IGEN, har du ingen smörgåstårta? Tydligen så uppfattas smörgåstårta som något alldeles för festligt för tjänstemän rent bokföringsmässigt jämfört med sallad, därför beställer aldrig exempelvis kommunpolitiker smörgåstårta då risken för svarta rubriker i Barran är möjlig:
Politikerfest och räkfrossa för skattemedel av: Gunnar Rockström